Skuld är i den nordiska mytologin en av de tre nornorna som bodde vid asken Yggdrasils rötter. Enligt sägnen spann de tre nornorna, Urd, Verdandi och Skuld, de ödestrådar som styr varje människas liv från födseln till döden.

Idag vet vi att så inte är fallet. Att skuld inte är en norna som ägnar dagarna åt att hålla ett träd vid liv eller spinna ödestrådar. Idag har ordet ”skuld” fått en helt annan betydelse, framför allt för många brottsoffer som vi möter. För tyvärr så räcker det sällan med att man utsatts för ett brott, utan utöver det så kommer också ofta känslor av skuld och skam. Som om inte det vore nog så är det inte heller ovanligt att omgivningen skuldbelägger den brottsdrabbade.

Skam ska inte förväxlas med att skämmas, för det är något helt annat. Känslan av skam är så mycket värre och angriper ens självkänsla på ett mycket obehagligt sätt. Många känner sig oälskade. De får en känsla av att inte duga något till eller att de avskyr sin egen person. En gnagande känsla som alltid gör sig påmind och som står ivägen för att orka bearbeta det man varit utsatt för.

Skulden är en annan känsla som ofta kommer i samband med att man utsatts för brott. Ingen föds med känslan av skuld, det är något vi lär oss. Vad som är rätt och vad som är fel, vilken moral och vilka värderingar vi får med oss genom livet. Många gånger så lägger brottsdrabbade skulden på sig själva, istället för på den som utsatt dem för brott. Likaså gör omgivningen.

Varför, kan man ju undra?

Oavsett varför många brottsdrabbade känner skuld och skam över vad de varit utsatta för, så finns det en sak som är viktig och det är att både de brottsdrabbade och omgivningen ändå lägger de här känslorna där de hör hemma – nämligen hos gärningsmannen. Det är gärningsmannen som ska känna skam över vad hen utsatt en annan människa för. Det är gärningsmannen som ska känna skuld över vad hen orsakat. Det är gärningsmannen som ska ta sitt straff för vad hen gjort, inte den brottsdrabbade. Idag är det tyvärr så att många brottsdrabbade inte ens vill berätta om det som hänt, än mindre anmäla, på grund av den skam och den skuld de känner.

Mia