”En liten flicka med problem inget för oss”. Kvinnan har befunnit sig på olämpliga ställen” Mytoman, psykisk instabil, knepig, svag” ”Eventuellt förståndshandikappad”

 Det här är bara några av de omdömen som Stockholmspolisen skrivit om misshandlade kvinnor i ett hemligt register. Aftonbladet publicerar idag en artikel som handlar om hur Stockholmspolisen under tio års tid fört ett register med kränkande omdömen, spekulationer och felaktiga påståenden om misshandlade kvinnor. Lite längre ner i artikeln kan man också läsa att polisen hade lov att föra ett register, men det var på männen som misshandlade kvinnorna.

Enligt Ekot, där Aftonbladet hämtat sin information, så innehåller registret information om kvinnornas barn, religion och eventuella diagnoser. Det påminner mycket om det omdiskuterade romregistret.

Varför är den stora frågan? Vad ska polisen ha de här uppgifterna till? Enligt den person som lämnade uppgifterna till Ekot så var det för att hålla koll på kvinnorna ifall de söker sig till en ny man som misshandlar dem. På vilket sätt ett sådant register skulle kunna rädda dem från situationen förstår jag däremot inte.

Det här är rent kränkande mot en redan utsatt person. Visserligen har jag inte läst hela registret, men bara tanken på att man har upprättat ett hemligt register istället för att fokusera på gärningsmännen är så grymt kränkande mot dem de gäller.  Det är att sparka på dem som redan ligger ner. Hur kan en anteckning som ”eventuellt förståndshandikappad” hjälpa polisen? Skulle hennes berättelse vara mindre trovärdig då? Eller är det kanske så att just den person som förde in anteckningen i registret på allvar tror att psykiskt funktionshindrade inte kan ha parrelationer och än mindre bli misshandlade i en sådan?

”Kvinnan har befunnit sig på olämpliga ställen” Vad menas med det? Ska hon skylla sig själv då och tänka att hon ju faktiskt varit på ett olämpligt ställe så lite stryk får man räkna med? Polisen ska utreda brott, inte skuldbelägga offer vilket de gjort i det här fallet.

Tänk vad fel det kan bli ibland. Syftet med registret var att kartlägga män som slår, inte kvinnor som blir slagna. Ändå så är det offren som återigen blir kränkta, fast den här gången är det inte av gärningsmannen utan av en myndighet.

Vad som däremot är viktigt att komma ihåg är att det här är några få poliser bland hela Sveriges poliskår som ägnat sig åt. Så man ska absolut inte dra alla över en kam och tycka att alla poliser gjort fel, för de allra flesta gör faktiskt ett fantastiskt bra jobb.

Mia