För ca 14 år sedan blev jag för första gången introducerad för Brottsofferjouren i Norrköping, inte för att jag hade varit utsatt för något brott, utan för att min mamma hade började arbeta som stödperson där. Jag har alltid känt mig hemma på Brottsofferjouren och mycket har nog gjort att jag har sett hur mycket min mamma har brunnit och brinner för brottsoffrenas rätt.
Jag tror att uppväxten här på jouren har speglat av sig väldigt mycket på den person jag är idag. De saker jag har fått sett eller hört, vissa av de är så hemska att det går inte att förstå hur man kan göra sådant mot en annan människa.
Jag arbetar ideellt som stödperson sedan några år tillbaka och mycket är för att jag vill hjälpa, jag vill hjälpa de som blivit så orättvist behandlade. Jag tror att genom att göra något som hjälper andra, hjälper även dig själv att må bra och känna att du gör något av värde. Det är också under de här åren jag verkligen förstått hur lite stöd det finns människor som blivit utsatta för brott. Det är bara Brottsofferjouren här i Norrköping, som tar emot alla oavsett vad du blivit utsatt för.
Mycket har förändrats under dessa år på Brottsofferjouren, vi har t.ex fått flera stöd-och vittnespersoner som vill arbeta hos oss i många olika åldrar. Detta är riktigt roligt, att så många människor i olika åldrar kan sitta tillsammans och sammarbeta och prata. Vi har även växt som förening, de första åren visste ingen knappt vem vi var, men tack vare vår Verksamhetsanvarig Mia som kämpat i många år, för att människor ska känna igen vårat namn och veta att vi finns för er som behöver stöd.
Jag kan kort och gott säga att livet på jouren har gjort mig gott och jag hoppas att flera människor brinner lika mycket för det här som jag och vill vara med att driva Brottsofferjouren framåt.
/ Sandra
