Det började så tidigt som i högstadiet. Krogen, på vägen hem, privata chattar, kommentarer, mataffärer, busvisslingar, skälsord så som ”hora” för att man inte vill. För att man säger NEJ!
Överallt händer de här sexuella trakasserierna. Och jag har blivit utsatt, men jag är trött på att känna skuld.
Kunde jag gjort något annorlunda?
Jag kanske inte var tydlig nog med att jag inte ville, fast jag sa nej flera gånger?
Men NEJ. Det är inte jag som ska känna skuld och ha ångest dag ut och dag in. Jag är trött på ett samhälle som tillåter detta hända gång på gång!
Emma, 20år