Oftast så skriver jag om orättvisor i samhället eller ren information, men den här gången tänkte jag berätta om en rätt tragikomisk incident som inträffade förra hösten.

Det var mina föräldrar som blev utsatta för en minst sagt ovanlig gärningsman. Mina föräldrar är gamla, över nittio år och bor ensamma på en gård. De klarar sig mycket bra själva och trivs med sin tillvaro. De har sina rutiner och lever en ganska så stilla tillvaro på sin gård, men vid den här tiden förra året så bröts lugnet på ett minst sagt annorlunda vis.

En morgon stod den omtalade gärningsmannen i deras trädgård och åt äpplen. När de tittade ut genom köksfönstret så stod det en stor älg och mumsade i sig av frukten, som egentligen skulle ha blivit till äppelmos, utan att skämmas det minsta. Visserligen är det ingen ovanlig syn när man bor på landet att det står vilda djur i trädgården, men den här inkräktaren var av det mer aggressiva slaget. Han hade gett sig den på att alla äpplen hörde till honom och han vaktade dem med hull och hår. Till saken hör att de har många fruktträd så det skulle komma att ta några veckor innan han länsat dem alla. I flera veckor satt därför mina föräldrar därför som gisslan i sitt hus för att den aggressiva älgen jagade dem om de vågade sig ut. Ute på grusgården nedanför yttertrappan var det uppsparkat då han stod och tog sats mot dem för att de var fräcka nog att öppna dörren för att se om katterna skulle våga sig in. Grannar och anhöriga kom för att försöka hjälpa dem att jaga bort honom, men det slutade med att de själva blev bortjagade istället.

Situationen blev till sist ohållbar och de fick ringa polisen för att höra om det fanns någon möjlighet att få tillstånd att skjuta den aggressiva äppeltjuven. De kunde inte ens gå ut och hämta ved så de kunde elda för varmvatten och utöver det så var de måttligt trötta på att sitta instängda i huset. Polisen var mycket hjälpsam, däremot så finns det ju en del byråkrati i sådan här fall och en polisanmälan var tvungen att upprättas. Det svåra var ju när man kom till den utpekade gärningsmannen. Han, för att han var just en han rådde inga som helst tvivel om på grund av hans stora horn, hade inte presenterat sig med varken för- eller efternamn. Mina föräldrar fick alltså polisanmäla en älg för att på så vis kunna få tillstånd om skjuta den aggressiva äppelknyckaren. Nu överlevde han visserligen den anmälan också eftersom det tog ett tag att få tillståndet och äpplena hann att ta slut under tiden så han lunkade in i skogen igen och återvände aldrig mer. Fast kanske kommer han tillbaka i år igen, det kan man aldrig veta.

Mia