Det händer att ungdomar kontaktar mig för att prata om näthat. Sällan så använder de just ordet ”näthat”, men det är just vad det handlar om.

Ofta har händelserna sin upprinnelse i ett bråk på skolan. Man har blivit oense om något och konflikten har sedan spårat ur å det grövsta. Istället för att reda ut det som blivit sagt så eldas konflikten upp och kompisar eggar till att man ska ta till än mer drastiska metoder för att visa att man faktiskt har rätt. Inte så sällan slutar det med att den ena står rätt ensam kvar medan delar av omgivningen, som då oftast helt glömt konfliktens upprinnelse, hejar på för att förstöra och förgöra.

Ofta så tar sig de här trakasserierna även utanför skolan och smyger sig in på de sociala medierna istället. En del tjejer jag träffat och som blivit utsatta för nätmobbing berättar om hur de blir kallade för horor och andra fula ord utav människor som de aldrig träffat. Det är som om mobben samlas för att förgöra den som redan befinner sig i underläge och då har det inte så stor betydelse för dem som hakar på om de känner personen eller inte. Än mindre att ta reda på vad som är upprinnelsen till det hela, eller det faktum att man med största sannolikhet ger sig på den redan utsatta.

Idag hittade jag en artikel i Aftonbladet där man kunde läsa om skolans ansvar vid just nätmobbing. Skolan har ett ansvar att förhindra nätmobbing mellan eleverna, även om det sker utanför skoltid, säger Barn och elevombudsman Caroline Dyrefors Grufman. Detta genom att lärarna ska rapporteran till skolans rektor vid liknande incidenter, varvid rektorn sedan ska rapportera vidare till skolans huvudman. I den gransking som Aftonbladet gjort av 44 olika fall så har detta inte fungerat i 37 av dessa. Oroväckande siffra med tanke på att det är barn vi har att göra med och att skolan med de vuxna som finns där också ska fungera som deras trygghet.

Jag vet inte exakt hur det ser ut här i vårt område, mer än att jag genom samtal med utsatta vet att det finns gånger då det inte fungerar. Då skolan inte anmäler, eller då de anser att det är föräldrarnas ansvar att reda i sådant som händer utanför skoltid. I det här fallet så finns det däremot en väldigt tydlig lagstiftning och den säger att skolan har skyldigheter att hjälpa till och ingripa när elever blir mobbade på nätet.

Det här är ju knappast någon tröst för dem som blir utsatta här och nu för nätmobbing, men om alla skolor inser att de har ett ansvar här så kanske man ändå kan jobba med målet att fler unga ska våga be om hjälp om de blir utsatta. Utöver det behöver även målet vara att ingen ska mobba någon annan, vare sig det är på sociala medier eller i skolan.

                                                                                                        Mia